söndag 26 maj 2013

Kosläpp i Gårdtjärn

Ja idag eller igår var det premiär för oss när det gäller kosläpp.

Jag såg reklam kring detta för länge sedan och tänkte att det var ngt vi skulle prova. Hade ingen aning om vad det var och trodde det skulle vara vi och ca 20-30 st till - fel.
Det var riktigt mycket folk



Bonden på gården var en pratglad prick :)




Det bjöds på bullar, Arla mjölk och tipsrunda.






Tova tyckte det var bra ända fram tills att det var dags. Det var en tjej som klätt ut sig till ko och sprang runt och spexade. Allt detta medans Tova grät och ville hem. Hon slutade gråta när dom riktiga korna kom springande.

När alla kossor var ute och det var dags att gå hem så, vips var Tova borta!!!!

Så hemskt - många tankar som åkte genom huvudet :(

Jag sökte upp den pratglada bonden och han "efterlyste" henne i högtalaren.

Precis när tårarna börja komma så ringde telefonen och Thomas hade hittat henne.

Vi stannade till i ca 15 SEK och hon fortsatte gå med strömmen. Som tur va så var det 2 st damer som hjälpte henne tillbaka :)))

Hon hade varit duktig och berättat vad vi hette och lugnt gått bredvid dom.

Usch och fy va jobbigt... De längsta 4-6 min i mitt liv.

När vi kom hem var Isabelle här och barnen lekte ett tag innan det var mat och det efterlängtade badet





Hittade även igen en uppblåsbar u båt som vi fått av fan Nordin





Innan säng passade vi på att säga hej till B,D och T.

Nu håller vi tummarna att Saga sover bra, att jag blir uppvaktad imorgon och att vi kommer iväg på familjedag i Västansjö. Smultron och sång ska uppträda :))

Natt natt

4 kommentarer:

  1. Upprepade visst bakgrunden till denna utflykt, men det bjuder jag på :)
    Ca 1000 pers enl tidning

    SvaraRadera
  2. Vilka härliga bilder! Och vilken tur att hon kom till rätta och att det gick bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja usch va jobbigt det var... hoppas du slipper uppleva det

      Radera
  3. Ja, jag vet tyvärr hur det är. Oliver har vi tappat bort vid ett flertal tillfällen. Varav den värsta var när han försvann på Esplanaden (mellan bussgatorna). Som tur var var inte jag med och fick uppleva paniken. Men Fredrik fick svettas ett tag. Han fick ta hjälp av de andra människorna omkring sig och be dem leta efter en liten (kanske 3-åring, minns inte exakt), halvasiatiskt utseende klädd i röd jacka osv. Han hittades på stora torget lekandes.

    Men det värsta vi gjort gjorde vi i helgen... Törs knappt säga det. Men vi lämnade Hannes hemma med iPaden i köket och sa att vi skulle hämta tvätten i tvättstugan (vilket vi skulle). Han svarade Ok utan att lyfta blicken från plattan. Han hade varit i tvättstugan tidigare under dagen med oss. När vi kom tillbaka kanske 13 minuter senare var han borta. Ingen visste var han var. Jesper (Hilmas pappa) hittade honom uppe på första gården gråtandes utanför dörren till huset där gymmet är. Han hade gått dit i tron om att vi var där. Usch då kände jag mig som världens sämsta mamma (vilket jag också var). Väldigt oansvarigt. Men vi är så vana att han är ute och leker själv med sina kompisar att vi inte tänkte oss för. Det här var ju helt annat. Han brukar inte få vara själv hemma, inte ens med storebror. Vet inte hur vi tänkte där egentligen. Hoppas att han inte fick några bestående själsliga men av detta nu. Men tur att han kom till rätta i alla fall. Skäms.

    SvaraRadera